Blogg

RSS

Vad händer med blodkärlen efter en åderbråcksbehandling?

17 Sep 2019

Att ta bort åderbråck har aldrig varit enklare eller mer smärtfritt. Moderna behandlingar mot åderbråck kan ske utan bedövning medan man är vaken, de tar oftast mindre än en halvtimme och du kan i princip gå direkt till jobbet efteråt. Däremot är det fortfarande så att man får bekosta behandlingen själv om man inte har medicinska besvär av åderbråcken, som bensår, hudförändringar och blödningar.

”Många undrar vad som egentligen händer med venerna och blodcirkulationen efter en behandling. Att förstöra blodkärl låter läskigt, hur ska blodet kunna ta sig upp genom benen om blodkärlen förstörs eller försvinner? Det finns dock ingen som helst anledning till oro”

Många undrar vad som egentligen händer med venerna och blodcirkulationen efter en behandling. Att förstöra blodkärl låter läskigt, hur ska blodet kunna ta sig upp genom benen om blodkärlen förstörs eller försvinner? Det finns dock ingen som helst anledning till oro, och faktum är att blodcirkulationen efter en åderbråcksbehandling bara blir bättre, eftersom de sjuka venerna försvinner och det finns många friska vener kvar att färdas genom. Här tittar vi på de två mest vanliga metoderna för att ta bort åderbråck i dag.

Vad händer med blodkärlen?


Vid åderbråcksbehandling med laser

Större åderbråck tas med fördel bort med hjälp av laser. Genom ett litet snitt i huden för en tunn laserfiber in i venen, och även ett bedövningsmedel. Därefter hettas laserfibern upp och kärlväggen förstörs. Venen försvinner helt. Behandlingen är så gott som smärtfri även om det kan kännas en smula obehagligt när bedövningsmedlet sprutas in. Men det är en kort behandling och man kan vanligtvis gå till jobbet direkt efteråt om man skulle vilja det.


Vid behandling med skleroserande skum

Skleroserande skumbehandling innebär att man med hjälp av nålar sprutar in ett skum i den sjuka venen. Skummet innehåller ett medel som irriterar väggarna i kärlet. Kärlet drabbas av en spasm och blodet slutar att rinna genom det och koagulerar, så att det blod som kommer nedifrån får hitta nya vägar genom friska kärl. Samtidigt startar skummet en inflammation som gör att blodkärlet förtvinar och löses upp.

Skleroserande skum är den vanligaste behandlingen för små och medelstora åderbråck. Det fungerar även på mycket slingriga, större åderbråck där upphettning med laser kanske annars varit bästa lösningen.


Bättre blodcirkulation efter åderbråcksbehandling

När de sjuka venerna avlägsnats kommer det inte längre att samlas blod i benen, och blodcirkulationen kommer att öka. Det är ett bra tillfälle att motionera, gå ner i vikt och på andra sätt försöka minska sitt blodtryck för att förhindra att problem uppstår med nya blodkärl i framtiden. Har man en gång haft åderbråck kan man tyvärr räkna med att de kommer tillbaka på andra ställen på benen om man inte aktivt försöker förebygga dem genom god kosthållning och motion.

Åderbråck i ljumsken

11 Sep 2019

Åderbråck i ljumsken är en relativt sällsynt åkomma som kan drabba alla människor, även om risken ökar ju äldre man blir och i något högre grad drabbar kvinnor. Åderbråck i ljumsken är inte farligt, men kan innebära mindre eller större besvär, från pirr i benen till värk och i värsta fall bensår. Om besvären av åderbråcken blir en medicinsk riskfaktor så bekostas en operation av åderbråcken av Landstinget, men annars räknas avlägsnande av åderbråck som ett kosmetiskt ingrepp och patienten får ta kostnaden själv.

”Oftast  får man åderbråck på vaden eller något annat ställe långt nere på benen, men i sällsynta fall kan åderbråck även uppstå ända uppe vid ljumsken, där den större rosenvenen, Vena Saphena Magna, har sitt utlopp”

Åderbråck innebär att venerna i benen vidgas på grund av att blodtrycket blir för högt. Det som då händer är att de klaffar som finns i venerna inte sluter tätt och att blod rinner tillbaka ner i benen. Detta kallas venös insufficiens. Venerna sväller upp och slingrar sig, och syns som blåa ”maskar” på insidan av huden. Det är så gott som alltid ytliga vener som drabbas av venös insufficiens, och det är antingen någon av de två större venerna i benen, de så kallade rosenvenerna, eller vener som avgrenar sig från någon av dessa. Oftast  får man åderbråck på vaden eller något annat ställe långt ner på benen, men i sällsynta fall kan åderbråck även uppstå ända uppe vid ljumsken, där den större rosenvenen, Vena Saphena Magna, har sitt utlopp.

Vena Saphena Magna - stora rosenådern

Saphena Magna, stora rosenådern, är kroppens längsta ven (venerna är de blodkärl som har till uppgift att föra syrefattigt blod tillbaka till hjärtat). Den löper ytligt från insidan av foten upp till ljumsken och som alla ytliga vener kan den drabbas av venös insufficiens och åderbråck. Antingen kan Saphena Magna drabbas direkt eller så drabbas en utstickande ven. Den traditionella metoden för att avlägsna åderbråck har varit att dra ut hela stora rosenvenen via ett snitt i höften, en operation som kallas stripping, men numera undviks detta om det inte är själva rosenvenen som drabbats.

Stripping – operation mot åderbråck

Vid ett åderbråck i ljumsken är det med största sannolikhet Saphena Magna som drabbats direkt, och därmed kan stripping vara den bästa lösningen för att avlägsna åderbråcket. Men det kan också finnas möjlighet att avlägsna åderbråcket med modernare metoder som laserbehandling eller skleroserande skum, i kombination med virknålsteknik. Stripping är ett större ingrepp som kräver narkos och som ger en längre konvalescenstid. Å andra sidan är det en mycket gammal och beprövad metod som har visat sig vara mycket framgångsrik.

äldre kvinna med åderbråck i ljumsken som leker med sitt barnbarn

Vid stripping skär kirurgen ett ca 2 cm långt snitt på insidan av ljumsken, och ett snitt nere vid knävecket. Därefter dras hela stora rosenvenen ut. Innan man utför stripping är det dock mycket viktigt att man kontrollerar att det djupa vensystemet i benen fungerar som det ska, eftersom belastningen där ökar när Saphena Magna avlägsnas.

Experten svarar på vanliga frågor om åderbråck

19 Feb 2019

Stefan Nydahl, Narva Kirurg Center - Expert på Åderbråck

Dessa frågor har besvarats av Stefan Nydahl, docent och medicinskt ansvarig på Narva Kirurg Center samt ledande expert på åderbråck.

Är åderbråck alltid synliga?

Ja, det är de.

Vilka besvär får man?

Åderbråck behöver inte ge några besvär alls. Oftast tycker man dock att de är kosmetiskt störande. Vanliga besvär annars är tyngdkänsla, värmeökning på benen, obehagskänsla, svullnad, klåda, krypningar, stickningar och kramper.

Vem ska man kontakta om man misstänker att man drabbats av åderbråck?

Man kan med fördel vända sig till oss, Narva Kirurg Center. Vi är helspecialiserade på åderbråck och vensjukdomar. Man behöver ingen remiss och vid första konsultationstillfället får man en undersökning med ultraljud, man får också en diagnos och förslag till behandling.

Gör det ont att ha åderbråck?

Man behöver inte ha ont alls, men det är också vanligt med värk och till och med smärta.

Är det farligt med åderbråck? Kan det vara farligt om det inte behandlas?

I normalfallet är åderbråck inte farligt, oftast är de kosmetiskt störande eller att man har mer eller mindre besvär med svullnad, obehag, stickningar, m.m.

I en del fall kan de problem med venerna som ger åderbråck ge allvarliga besvär med eksem, blödningar, ytliga proppar, hudförändringar och till och med kroniska bensår och då bör detta behandlas i tid.

Kan åderbråck spricka och vad kan det i så fall leda till?

Ja, i sällsynta fall kan det höga trycket som åderbråckssjukdomen ger upphov till orsaka att ytliga små vener utvecklas som spontant kan börja störtblöda. Det brukar då bli ett dramatiskt förlopp, men blödningen stannar av om man höjer benet i liggande till ovan hjärtnivå.

Kan åderbråck framkalla någon följdsjukdom? 

Orsaken till åderbråck beror på att klaffarna i venerna i benen inte sluter tätt så att en del blod, som skulle rinna upp mot hjärtat, i stället rinner tillbaka i benet och ger ett ökat flöde och tryck i benet. Det medför att huden på benet kan bli påverkad med eksem och andra hudförändring som följd, ja, till och med spontant uppträdande blödningar och kroniska bensår som inte läker kan uppträda.

Finns samband mellan åderbråck och andra sjukdomar?

Åderbråck kan ge andra sjukdomstillstånd, som eksem, spontana blödningar, ytliga proppar, hudförändringar och till och med kroniska bensår på benen.

Djupa proppar i benen kan senare ge besvärliga symtom och åderbråck.

Var uppkommer åderbråck? 

Åderbråck uppkommer nästan alltid på benen.

Kan åderbråck uppstå någon annanstans än på benen?

Ja, man kan få åderbråck kring matstrupen vid olika leversjukdomar.

Är det en viss typ av människor som får åderbråck eller kan alla få det?

I princip kan alla människor få åderbråck.

Vilka är i riskgruppen?

Personer som har stark ärftlighet för åderbråck, de som är kraftigt överviktiga, äldre personer och de som har haft en djup propp i venerna i ett ben.

Är åderbråck alltid kopplat till hög ålder, eller kan man få det även som ung?

Man kan få åderbråck i princip när man har vuxit klart. Barn får inte åderbråck annat än vid vissa missbildningar.

Finns det skillnader gällande kön?

Nej, egentligen inte, men kvinnor söker oftare för sina åderbråck än män.

Innebär ärftlighet att man helt säkert kommer att drabbas av åderbråck?

Nej, men var tredje person får åderbråck någon gång i sitt liv.

Kan man förebygga åderbråck? Finns det några hjälpmedel för detta?

Nej, man kan inte själv förebygga åderbråck. Stödstrumpor hjälper oftast mot svullnad och ibland mot andra åderbråcksbesvär. De kan också förebygga bensår om man har risk att utveckla sådana.

Finns det någon särskild diet som är bra att följa om man vill minska risken för åderbråck?

Nej.

Åderbråck kan leda till ytliga blodproppar

21 Nov 2018

Åderbråck brukar ofta beskrivas som besvärande men för det mesta helt ofarliga. De flesta som drabbas av åderbråck får inga besvär förutom att man kanske tycker illa om hur benen ser ut och ogärna visar sig i shorts eller kjol på sommaren. En del får också problem med att benen känns tunga eller stickiga, särskilt om man suttit stilla en längre tid. Det hänger ihop med åkomman, som beror på att venerna har svårt att transportera upp blodet till hjärtat och därmed blir utsatta för et för högt blodtryck.

Att drabbas av åderbråck

När ett åderbråck bildas blir venen tjock och slingrar sig. Den blir tjock av att blodet både pressas upp i venen nedifrån och dessutom rinner tillbaka nedåt eftersom venernas klaffar inte fungerar som de ska. Snart syns den innanför huden och vi konstaterar åderbråck. Många oroar sig för att åderbråcken ska orsaka andra besvär med hjärta och blodkärl, till exempel att ska bildas en blodpropp som kan fara vidare till lungorna. Ibland hör man också talas om blodproppar i samband med åderbråck. Så vad gäller egentligen?

Tromboflebiter – ytliga blodproppar

Det är sant att åderbråck ibland kan orsaka blodproppar. Dock rör det sig om en lindrig variant av ytliga blodproppar som uppstår till följd av en kärlinflammation. Dessa proppar kallas också för tromboflebiter och är för det mesta helt ofarliga. En tromboflebit känns som en liten öm förhårdnad på huden vid åderbråcket och den försvinner vanligtvis av sig själv efter någon vecka. Den som vill lindra besvären kan smörja på en salva som påskyndar processen, men man behöver inte göra några ingrepp.

Inga likhetstecken mellan åderbråck och blodproppar

Tromboflebiternas harmlösa natur gör att de flesta läkare väljer att inte sätta samband mellan åderbråck och blodproppar. De betydligt allvarligare blodproppar som kan rubba cirkulationssystemet sitter så gott som alltid djupare inne i benet, och kan om de lossnar färdas vidare emot lungorna och orsaka stora problem. Risken att drabbas av en sådan blodpropp är dock inte högre för en person med åderbråck än för någon annan.

Behandling vid återkommande problem

Om man dock drabbas av upprepade kärlinflammationer och venösa blodproppar i åderbråcken kan det bli aktuellt med en behandling. Vanligtvis tar man då helt sonika bort åderbråcken med laserbehandling eller skleroserande skum. Även om åderbråck för det mesta är harmlösa så chansas det aldrig med dem. Minsta tecken på att de skulle kunna leda till något allvarligare tas på allvar och undersöks noggrant.

Kontakta läkare vid smärta

Om man har ont av sitt åderbråck ska man alltid kontakta läkare. Även om det inte är något allvarligt fel så är det alltid bra att hålla koll. Om man får så mycket besvär med smärta och domningar att det blir svårt att leva normalt så har man chans att få sin behandling bekostad av landstinget. Man gör då bäst i att uppsöka en specialistmottagning som kan göra en bedömning av besvären och förorda en behandling av medicinska skäl. Räknas ingreppet som endast kosmetiskt får man dock bekosta det själv. För många kan det visserligen kännas handikappande att inte kunna visa benen utan att skämmas, men för landstinget räcker inte detta tyvärr.

Vid upprepade problem med tromboflebiter däremot, så behöver man inte bekosta behandlingen själv. Det kan vara ett tecken på att något inte står rätt till. Därför ska man alltid uppsöka läkare om man har ont runt eller på åderbråcken. Det är antagligen ofarligt, men kan i värsta fall vara tecken på något allvarligt som måste åtgärdas.

Skillnader mellan åderbråck och ådernät

21 Nov 2018

Åderbråck är en allvarligare åkomma än ådernät. Vare sig åderbråck eller ådernät är dock farligt. Oftast kan man leva bra med båda tillstånden, men människor som har åderbråck får ibland problem med att benen känns tunga och att de kan domna. Sådana symtom får aldrig den som har ådernät.

Det är således också betydligt vanligare att man behandlar åderbråck än ådernät. Det är betydligt vanligare med ådernät än åderbråck, så många känner att de kan leva med det. Så mycket som 85% av svenskarna har ådernät i någon utsträckning, medan åderbråck drabbar ungefär en tredjedel av befolkningen.

Varför man får åderbråck och ådernät

Åderbråck uppstår på grund av något som kallas venös insufficiens. Det innebär att venernas klaffar, som hindrar blodet i benen från att åka tillbaka nedåt när det pumpas upp mot hjärtat, inte fungera ordentligt och släpper tillbaka blod nedåt i venen. Den vidgar sig och blir slingrig och ligger venen ytligt så syns den under huden. Venös insufficiens kan även leda till värre tillstånd än åderbråck, som bensår och inflammationer.

Ådernät orsakar aldrig några besvär förutom möjligen kosmetiska. Ådernät är också vener, men det är vener som har brustit och därför blir synliga under huden. Ofta ser de ut som små fina spindelnät, därav namnet.

Det kan finnas medicinska skäl till att ta bort åderbråck

Åderbråck är således en allvarligare åkomma än ådernät, även om de för det mesta är ofarliga. Den som har åderbråck kan räkna med att de blir värre med tiden, och för några få kan de utvecklas till bensår. Om en kärlspecialist misstänker att åderbråck kan bli värre och orsaka stora problem så får man kostnaden för att ta bort dem betald av landstinget. Är behandlingen enbart kosmetisk så får man stå för kostnaden själv.

Vad gäller ådernät så subventioneras aldrig kostnaden för behandling, utan det ses alltid som ett kosmetiskt ingrepp att ta bort ådernät. Det är också långt färre som väljer att genomgå behandling för ådernät, åtminstone på benen. För den som får ådernät i ansiktet kan det dock kännas nödvändigt att genomgå en behandling.

Hur behandlar man åderbråck och ådernät?

Åderbråck tas bort med värmebehandling eller med en skleroserande skumbehandling. Dessutom lirkar man ofta ut en del åderbråck med ett litet virknålsliknande instrument via ett snitt i huden. Dessa metoder används inte på ådernät, utan här använder man i stället ett ämne som heter aethoxysklerol, som får ådernäten att försvinna Det går nästan aldrig att få bort alla ådernät, trots att man behandlar flera gånger, men en stor del av ådernäten kan man få bort med två, tre behandlingar. Sammantaget blir kostnaden ungefär densamma för att bort ådernät.

Åderbråck på pungen | Ven kommer i kläm

19 Nov 2018

Precis som många människor får åderbråck på benen, drabbas en del män också av åderbråck på pungen. Denna åkomma kallas varikocele. Läkare är osäkra på hur många män som drabbas av varicocele, men det finns undersökningar som pekar på att så många som 20% av alla män drabbas av det. Till skillnad från varicer, åderbråck på benen, så blir problemet inte vanligare ju äldre man blir utan det kan inträffa när som helst.

Åderbråck på pungen uppkommer när venen kommer i kläm

Åderbråck på pungen kan ge upphov till obehag, främst i form av en tyngdkänsla, men ibland kan man även vara öm i pungen. Åderbråcket tenderar att bli mindre när man ligger ner och åter bli större när man står upp. Det uppträder så gott som alltid på vänster sida, och det beror på att den ven som oftast drabbas leder upp från vänstra sidan av pungen och ibland hamnar i kläm mellan andra större blodkärl. Detta påverkar klaffunktionen i venen och blod rinner tillbaka, precis som vid ett vanligt åderbråck.

Leder sällan till operation

Varikocele ser ut som ett nät av blodfyllda ådror på vänster sida av pungen och kan bli flera centimeter stort. Det är dock helt ofarligt och det är sällan man opererar bort det. För vissa män tycks det dock påverka kvaliteten på spermierna och därför kan ett ingrepp vara befogat, om mannen försökt få barn med en kvinna men inte lyckats. Om mannen har stora besvär med smärta kan ett åderbråck också avlägsnas, men annars är behandlingen endast att betrakta som kosmetisk och därför är det ganska få läkare som vill genomföra den.

Behandling av åderbråck på pungen

En kärlkirurg kan behandla varikocele. Det är dock inte lika enkelt att behandla åderbråck på pungen som på benen. Tekniken går ut på att knyta av delar av nätverket av vener så att de drabbade venerna blir avstängda och skrumpnar bort. Man kan också operera bort åderbråcket genom att dra ut de drabbade venerna.

Finns det anledning att bli orolig?

Det är inte alla fall av åderbråck som syns utanpå pungen. Känner man obehag eller tyngdkänslor i pungen kan det vara varikocele. I sitt första stadium känns det mest inuti pungen, senare kan man känna det med handen. När åderbråcket blivit ännu större syns det med blotta ögat, och det är då de flesta män börjar bli lite oroade.

Inte sällan är det många som får åderbråck på pungen som börjar tänka på testikelcancer. Det finns dock ingen som helst koppling mellan åderbråck och cancer. En del oroar sig över fertiliteten, och som nämnts ovan kan åderbråck ibland påverka kvaliteten på spermierna, även om det är ovanligt. Är man osäker eller orolig kan man alltid besöka vårdcentralen eller en urolog för att få konsultation. Men för det mesta är det bara att lära sig leva med sit åderbråck. Tids nog brukar det ge med sig och under tiden är det inte så mycket man kan göra åt det.