Allt om åderbråck

Moderna metoder gör det enkelt att ta bort åderbråck

I dag är det många som väljer att ta bort sina åderbråck, något som förr i tiden krävde en operation där man drog ut hela venstammen, men numera går att göra med betydligt mildare metoder. Moderna metoder för att ta bort åderbråck har gjort att allt fler tar chansen att bli kvitt en åkomma som visserligen inte är farlig, men som ändå kan orsaka stora besvär för den som drabbas.

åderbråck på kvinnas ben

Många som får åderbråck vill inte acceptera att ha stora slingrande vener på benen. Speciellt för unga människor inverkar det hämmande på ens sociala liv, man skäms för sina ben och vill inte visa upp dem. Många som får åderbråck får också lindriga besvär med värk och klåda i benen. Att behandla åderbråck av kosmetiska skäl har sjukvården länge varit kritiska till, men i och med att mindre invasiva metoder tillkommit har attityden svängt. Vill man ta bort åderbråck av kosmetiska orsaker måste man dock fortfarande vända sig till en privat klinik som utför behandlingar mot åderbråck.

Större kunskap kring åderbråck

I Sverige har det forskats mycket om åderbråck och den kärlsjukdom som orsakar dem, venös insufficiens. Man vet idag att åderbråck kan vara ärftligt, men att man ändå kan klara sig från besvär trots att man har det i släkten. På samma sätt kan vem som helst få åderbråck, och orsaken är då oftast en passiv livsstil i kombination med övervikt. Åderbråck kan inte undvikas eller fås att gå tillbaka, men man kan lindra besvären med stödstrumpor, genom att gå ner i vikt och motionera mycket. Det viktigaste är att aktivera vadmusklerna som hjälper venerna i benen att pumpa upp blod till hjärtat.

Mycket arbete har också lagts ner på att finna säkra och effektiva behandlingsmetoder. Idag utförs sällan så kallad stripping, den operation då man drar ut hela den drabbade venstammen. I stället går man på de enskilda drabbade venerna och får dem att kollapsa med värme eller skleroserande skum. Man kan även lirka ut åderbråck med speciella instrument utan att patienten behöver sövas eller att det sker någon ärrbildning efteråt.

Värmebehandling – den vanligaste metoden att ta bort åderbråck i dag

Värmebehandling mot åderbråck går ut på att man via ett litet hål i huden först för in bedövningsvätska och därefter en tunn fiber, med vilken man hettar upp venen inifrån och på så vis förstör den. Det vanligaste är att man hettar upp venen med laser, men radiovågor och även ånga används ibland.

Detta är en mycket effektiv metod och går att använda i de allra flesta fall, men om venen är mycket tunn och slingrig så kan skumbehandling vara bättre.

Sklerosering med skum

Sklerosering innebär att venen klistras ihop. Detta åstadkoms genom att man sprutar in ett speciellt skum i åderbråcken. Denna metod passar bra på mycket slingriga vener där man inte kommer åt med laser. Metoden är ännu under utveckling och många kärlkirurger tror att sklerosering kommer att bli den vanligaste behandlingsmetoden mot åderbråck i framtiden. Förhoppningsvis är det en metod som kommer att bli helt smärtfri och inte ens kräva bedövning. Mer forskning återstår dock.

Virknålsteknik – kompletterande metod

Med ett virknålsliknande instrument kan man lirka ut åderbråck som sitter precis under huden. Endast ett lite hål behöver göras i huden och behandlingen kräver endast lokalbedövning. Denna metod används ofta i kombination med värme- eller skumbehandling.

Varför får man åderbråck?

Det vi kallar åderbråck är egentligen bara ett av flera symtom på något som kallas venös insufficiens. Det kan till vanlig svenska översättas till ungefär ”otillräcklig funktion i venerna”, och i fallet med åderbråck är det oftast venerna på nedre delen av benen som drabbas av problem. Vens insufficiens drabbar oftast människor med ett ökat blodflöde och därmed ökat blodtryck. Exempel på grupper som har lättare att få åderbråck är gravida, överviktiga och äldre som suttit stilla mycket.

Ingen enskild orsak till åderbråck

Det finnas alltså inte en avskiljd och tydlig orsak till åderbråck och venös insufficiens, utan det kan ha många orsaker, ofta i kombination. Att besvären till viss del är ärftliga har länge misstänkts och anses numera allmänt vedertaget, men problemen uppstår även hos personer som inte tidigare haft det i släkten. Åderbråck ses ju också i allmänhet som något som främst drabbar äldre, men även unga kan drabbas av åderbråck. Det är dock något vanligare hos äldre. Hur stor skillnaden mellan könen är svår att svara på. Kvinnor tenderar att oftare uppsöka sjukvård i samband med åderbråck och har därför genom tiderna ansetts vara något mer drabbade, men detta är inte helt klarlagt.

Vener och klaffar

Venerna är de blodådror som leder blodet tillbaka till hjärtat. Det finns enorma mängder vener, och de kan nybildas efter behov. Det finns två vensystem i kroppen, ett ytligt och ett djupare, där det mesta av blodet färdas. Mellan de två systemen finns ett system av så kallade perforanter, som leder blodet mellan systemen. Vid åderbråck är det de ytliga venerna som drabbas, det djupare vensystemet blir det sällan några problem med.

Syrefattigt blod i venerna i benen ska ledas tillbaka upp mot hjärtat. Eftersom trycket i venerna är lägre än i artärerna räcker inte trycket från hjärtat, utan venerna får hjälp av vadmuskeln för att trycka blodet upp genom venerna i benet. När vadmuskeln spänns trycks blodet uppåt, och samtidigt öppnas klaffar, som sitter i venerna med jämna mellanrum, och släpper igenom blodet. När muskeln slappnar av stängs klaffarna och förhindrar därmed blodet från att rinna tillbaka till följd av gravitationen.

Ett åderbråck uppstår

De ytliga venerna har dock tunna väggar, och när blodtrycket blir för högt, samtidigt som vadmusklerna inte aktiveras tillräckligt, kan det hända att venväggarna vidgas. Det som händer då är att klaffarna, som ska förhindra att blodet rinner tillbaka, inte längre sluter tätt, varpå blod rinner tillbaka ner genom venerna, vilket i sin tur leder till att venerna vidgas ännu mer. Venerna slingrar sig och vidgas tills de syns under huden som tjocka vindlande streck, det vi kallar åderbråck.

När ska man kontakta läkare?

Åderbråck kan se obehagligt ut, men är i allmänhet inte farliga. De kan inte leda till blodproppar, men vissa som får åderbråck kan drabbas av åkommor som pigmentförändringar och bensvullnad. I långt gångna stadier av åderbråck kan svårläkta bensår bildas, så det är alltid bra att hålla koll på sina åderbråck.

Har man inga besvär av sina åderbråck behöver man inte gå till doktorn, men om man får svullna ben eller får fläckar på benen, måste man kontakta vårdcentralen. Åderbråck som misstänks kunna leda till värre komplikationer ingår i allmänvården och tas bort.

Är det svårt att behandla åderbråck?

Det är relativt lätt att ta bort åderbråck, men om det görs enbart av kosmetiska skäl, det vill säga om man inte har andra symtom än de synliga venerna, så bekostas de inte av landstinget, utan man får betala ingreppet själv. Det är nuförtiden betydligt vanligare, framför allt bland yngre personer, att man tar bort åderbråcken även om de egentligen inte orsakar några besvär förutom att de är missprydande. Moderna behandlingar mot åderbråck gör att ingreppet kan klaras av på ett par timmar och inte ger några ärr. Man kan i princip göra det på en längre lunchrast och sedan gå tillbaka till jobbet.

BLOGG OM ÅDERBRÅCK

I vår blogg om åderbråck kommer du att hitta en stor mängd artiklar om denna åkomma.

RSS

Vad händer med blodkärlen efter en åderbråcksbehandling?

17 Sep 2019

Att ta bort åderbråck har aldrig varit enklare eller mer smärtfritt. Moderna behandlingar mot åderbråck kan ske utan bedövning medan man är vaken, de tar oftast mindre än en halvtimme och du kan i princip gå direkt till jobbet efteråt. Däremot är det fortfarande så att man får bekosta behandlingen själv om man inte har [...]


Åderbråck i ljumsken

11 Sep 2019

Åderbråck i ljumsken är en relativt sällsynt åkomma som kan drabba alla människor, även om risken ökar ju äldre man blir och i något högre grad drabbar kvinnor. Åderbråck i ljumsken är inte farligt, men kan innebära mindre eller större besvär, från pirr i benen till värk och i värsta fall bensår. Om besvären av [...]


Experten svarar på vanliga frågor om åderbråck

19 Feb 2019

Dessa frågor har besvarats av Stefan Nydahl, docent och medicinskt ansvarig på Narva Kirurg Center samt ledande expert på åderbråck. Är åderbråck alltid synliga? Ja, det är de. Vilka besvär får man? Åderbråck behöver inte ge några besvär alls. Oftast tycker man dock att de är kosmetiskt störande. Vanliga besvär annars är tyngdkänsla, värmeökning på [...]


Åderbråck kan leda till ytliga blodproppar

21 Nov 2018

Åderbråck brukar ofta beskrivas som besvärande men för det mesta helt ofarliga. De flesta som drabbas av åderbråck får inga besvär förutom att man kanske tycker illa om hur benen ser ut och ogärna visar sig i shorts eller kjol på sommaren. En del får också problem med att benen känns tunga eller stickiga, särskilt [...]


Skillnader mellan åderbråck och ådernät

21 Nov 2018

Åderbråck är en allvarligare åkomma än ådernät. Vare sig åderbråck eller ådernät är dock farligt. Oftast kan man leva bra med båda tillstånden, men människor som har åderbråck får ibland problem med att benen känns tunga och att de kan domna. Sådana symtom får aldrig den som har ådernät. Det är således också betydligt vanligare [...]


Åderbråck på pungen | Ven kommer i kläm

19 Nov 2018

Precis som många människor får åderbråck på benen, drabbas en del män också av åderbråck på pungen. Denna åkomma kallas varikocele. Läkare är osäkra på hur många män som drabbas av varicocele, men det finns undersökningar som pekar på att så många som 20% av alla män drabbas av det. Till skillnad från varicer, åderbråck [...]